Till innehåll

Jubileumsmönster

Vad döljer sig i det grafiska mönster som tagits fram speciellt för jubileumsåret? Titta och upptäck motiv som antingen har en judisk upphovsperson eller som har koppling till judisk kultur och tradition. Här är förklaringar till några av motiven som är en del av svensk kultur och liv.

Stockholms stadshus


Stockholms stadshus som invigdes 1923 var ritat av Ragnar Östberg, som var gift med Carin Thiel, en flicka från den judiska överklassen i Stockholm. De judiska affärsmännen Oscar Hirsch och Josef Sachs bidrog med stora donationer, Hirsch till den magnifika orgeln och Sachs till Gyllene salen.

Lampa Svenskt Tenn


Josef Frank var född i en judisk familj i Österrike och utbildad arkitekt. Han hade gift sig 1912 med en svensk medborgare och kom som flykting till Stockholm 1933. Där samarbetade han framgångsrikt med Estrid Ericson i den eleganta inredningsbutiken Svenskt Tenn och skapade möbler, lampor, glas och tryckta tyger.

Bergislimpan


Bergis (stockholmska) eller barkis (göteborgska) är en ljus, osötad flätad eller oflätad långfranska med vallmofrö på ytan och med mjölk i degen. Brödet är inspirerat av chalah, det judiska festbrödet som äts under sabbaten. Namnet kommer av hebreiskans berakha (välsignelse).

Gustav Adolfsbakelsen


Rudolf Rubenson var en judisk konditor i Göteborg som drev ”Bloms salonger” med en kontinental atmosfär där många stadsbor samlades för att läsa tidningar och diskutera. Gustav Adolfsbakelsen anses ha skapats där 1854 i samband med invigningen av statyn över Gustav II Adolf.

Idas sommarvisa


”Idas sommarvisa” med text av Astrid Lindgren och musik av Georg Riedel brukar sjungas på skolavslutningar och har blivit en av Sveriges mest kända och älskade visor. Georg Riedel föddes i dåvarande Tjeckoslovakien och kom 1938 som fyraåring till Sverige med föräldrarna; pappan var arkitekt och socialdemokrat och mamman var barnläkare och judinna.

Bohusstickning


Bohus Stickning var ett företag som grundades 1939 till en början för att ge kvinnor nödhjälpsarbeten. Kollektionen blev mycket populär och fick på 1950-talet även ett internationellt genombrott. Grundare och ledare av verksamheten var landshövdingehustrun Emma Jacobsson, som var lutheran, men född 1883 i en judisk familj i Wien.

Felix smörgåsgurka

Grafisk illustration av en burk.
Den unge Herbert Felix flydde till Sverige 1938. Hans familj hade i flera generationer varit experter på gurkodling i Centraleuropa. I Sverige fick han anställning hos ett gammalt familjeföretag i Eslöv som tillverkade ättikssprit. Korsbefruktningen av kompetenser blev mycket lyckad när efterfrågan på konserverad mat ökade och varumärket Felix etablerades.

Kattunmönster / dalasjal

Grafisk illustration av blommigt mönster.
Många judar kom att ägna sig åt textilbranschen på ett eller annat sätt. I slutet av 1700 drev flera judiska invandrare kattuntryckerier, där mönster trycktes på tunna, glatta bomullstyger som ofta användes i exempelvis sockendräkter.

Kostymen "Tiger"

Grafisk i illustration av en kostym.
Även några av de judar som invandrade från Tsarryssland – eller deras barn – kom att etablera stora textilfabriker. I Uddevalla grundades 1903 Schwartzman & Nordström som på 1920-talet lanserade kostymen ”Tiger” som senare gav namn åt det numera modeinriktade företaget ”Tiger of Sweden”. Enligt en skröna fick kostymen sitt namn på grund av att den invandrade ägaren inte kunde uttala ”tyger”, men det stämmer inte; han var född i Sverige.

Malmös synagoga

Grafisk illustration av mönstret i Malmö synagoga.
Malmö synagoga invigdes 1903 som stadens första icke-kristna gudstjänstlokal. Arkitekt var John Smedberg, som varit elev åt den kände svenskjudiske arkitekten Ernst Jacobson och var gift med dennes lillasyster. Det är en av få återstående synagogor i Europa som är byggd i morisk stil.

Norrköpings synagoga

Grafisk illustration av Norrköpings synagoga.
Norrköpings synagoga byggdes 1855–1858 i nyklassicistisk stil med ett återhållsamt uttryck, men med en liten lökkupol på taket. Den var kraftigt överdimensionerad med tanke på hur få medlemmar som stadens mosaiska församling hade.

Davidsstjärnan

Illustration av davidsstjärnan
Davidsstjärnan (Magen David) är en sexuddig stjärna (hexagram) som är formad av två trianglar. Som judiskt tecken finns det belagt från 600-talet och blev på 1800-talet allt vanligare som symbol i synagogor med mera som en slags motsvarighet till det kristna korset.

Kippa

Grafisk illustration av en kippa.
Kippa är en huvudbonad som traditionellt bärs av judiska män vid religiösa tillfällen, av ortodoxa judiska män alltid. Även icke-judar bär kippa vid exempelvis besök i synagogor eller som solidaritet med judar vid s.k. kippavandringar. Det finns en stor variation av färger, mönster, former och material.

Texterna är skrivna av Carl Henrik Carlsson docent i historia och författare till bland annat Judarnas historia i Sverige och Aaron Isaac. Sveriges förste jude.

Mer på sidan

    Hitta evenemang

    Här hittar du evenemang i hela Sverige. Nya event tillkommer löpande under hela 2025.

      För arrangörer

      Här finns formulär för att lägga upp evenemang och information om grafisk form.

        Om jubileet

        År 1775 gav Gustaf III den invandrade juden Aaron Isaac rätt att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera och tillstånd att starta Sveriges första judiska församling. Därför firar vi 250 år av judiskt liv i Sverige!